Löpning 5 000 meter är en klassisk friidrottsgren som kombinerar uthållighet med taktisk förmåga. Ett lopp omfattar 12,5 varv på en 400-metersbana och har varit en del av OS-programmet för män sedan 1912.
Världsrekord och elitprestationer
Joshua Cheptegei från Uganda innehar det nuvarande världsrekordet för herrar med tiden 12:35,36, vilket sattes i Monaco 2020. På damsidan står Gudaf Tsegay för världsrekordet med 14:00,21, en tid som noterades i Eugene 2023.
Svenska rekordhållaren Andreas Almgren slog till med en sensationell tid på 12:50,94 i Oslo 2024, vilket placerade honom som sjätte snabbaste europé genom tiderna. Meraf Bahta håller det svenska damrekordet på 14:49,95.
Tävlingsformat och strategi
Ett 5000-meterslopp kan utvecklas på två distinkt olika sätt. Antingen blir det ett taktiskt lopp där löparna bevakar varandra för att spara kraft till en avgörande spurt, eller så sätts ett högt tempo direkt för att sålla bort konkurrenter.
Tävlingsformatet i större mästerskap består vanligtvis av försöksheat följt av final. I finalen deltar normalt 15 löpare som kämpar om medaljerna.
Motionärsnivå och prestationer
För motionärer ligger genomsnittstiden på 44:37 minuter när både män och kvinnor räknas in. De snabbaste procenten av manliga löpare springer under 17:49, medan motsvarande gräns för kvinnor är 19:29.
I Vårruset Stockholm 2023 noterades en mediantid på 31:15 för de 2417 deltagande kvinnorna. Sub-20, alltså att springa distansen under 20 minuter, ses som en viktig milstolpe för ambitiösa motionärer.
Träningsupplägg
Ett effektivt träningsupplägg för 5000 meter kombinerar olika typer av pass. Intervallträning är centralt, där vanliga upplägg inkluderar 10x400m eller 5x1000m med återhämtning mellan intervallerna.
Långpass på 60-90 minuter utgör en viktig grund för att bygga uthållighet. För att utveckla snabbheten rekommenderas 1-2 kvalitetspass per vecka där löparen tränar i tävlingstempo eller snabbare.
Historiska milstolpar
Gunder Hägg skrev historia 1942 när han som första person sprang under 14 minuter med tiden 13:58,2. På damsidan var norska Ingrid Kristiansen först under 15-minutersgränsen när hon 1984 noterade 14:58,89.
Saïd Aouita från Marocko blev 1987 den första löparen att bryta 13-minutersgränsen med tiden 12:58,39. Det första officiella världsrekordet sattes av finländaren Hannes Kolehmainen 1912 med tiden 14:36,6.